Stelopererad?

Ibland får jag känslan av att vara stelopererad när jag åker hem från jobbet. Ja, kanske inte så konstigt med tanke på att jag sitter ned och jobbar, till största del, likadant. Just nu så putsar jag till och fixar några "jag-styr-vem-som-dör-på-låtsats-pistoler". Det låter som ett soft arbete, men oj vad kämpigt det är. En av de klisterlappar jag ska ta bort och ersätta sitter som berget, och när jag väl fått bort eländet sitter allt klister kvar på pistolen. Det är inte vilket klister som helst, det är nämligen superdupersegt klister, kul! Inte nog med det, klistret sitter på en platta som har massa små fåror i sig, och där får det inte komma i något klister. Ännu roligare. Mina tummar har fått en röd-rosa färg, vilket övergår i en nästintill blå ton. Smärta. De övriga klisterlapparna är rena barnleken i jämfört med den ovannämnda, vilket är väldigt tur.

Som en liten paus i mitt relativt monotona arbete fick jag dagen till ära möjligheten att gå på ett informationsmöte för nyanställda. Vi var en skara på fem stycken. Jag som trodde att jag skulle få mitt användarkonto till datorn och hjälp med att komma igång med tidsredovisningen blev något besviken. It-killen pratade nämligen bara om andra saker, allt från att berätta om hur man installerar en skrivare till datorn till att prata om något.. som jag för tillfället inte kommer ihåg. För det var just detta, jag kommer inte ihåg vad han pratade om, för det var tråkigt, riktigt tråkigt. Jag blev lite smått full i skratt när jag sneglade på de andra nyanställda, för de gäspade titt som tätt likt mig. Därför vet jag inte om det gav mig mer än om jag hade varit kvar på min avdelning och fräschat upp "pistoler". En sak är säker, det var en lättnad att det var luch direkt efter mötet, så jag fick möjligheten att vakna till arbetet som sedan väntade efter.